Idag när jag gav distanshealing flög det in en näktergal i husbilen. Hon cirkulerade ett par varv och flög sedan ut igen. Väldigt vackert och ett tydligt tecken från guiderna, även om den lämnade en bajsplutt på sängen.
Klienten som jag gav healing åt hade en tydlig blockering av sorg i halschakrat och jag tror näktergalen med sin vackra sång ville visa mig att jag kan använda den för att lösa upp blockeringar i halsen.
Det hände även igår när jag skickade distanshealing, men då kom Rani till min hjälp. Rani är en svart panter som kom till mig förra året någon gång när jag arbetade med att navigera i lägre frekvenser, med hjälp av min feminina kraft.
Rani har en fantastisk kraftfull och feminin energi och jag blev väldigt glad att se henne igen. Jag såg henne cirkulera runt min klient och ge henne healing samtidigt som jag höll reiki-energin flödande. Hon spred en fantastisk energi och förmånen som healer är ju att man själv får bada i samma helande energier. Klientens egna upplevelse av att det faktiskt hände något speciellt mot slutet, var en väldigt uppskattad bekräftelse.
Tillbaka till halschakrat.
- Har du svårt att säga vad du egentligen tycker?
- Har du saker du önskar du sagt men aldrig vågat?
- Är din röst låg, svag, otydlig och har du svårt att plats och höras?
- Är det jobbigt att tala inför människor?
Då har du antagligen en blockering i halschakrat. Man kan säga att en blockering är energi som fastnat. Som om orden du behövt säga, men aldrig sa, fastnat i halsen som en propp. Blockeringar gör att energin inte flödar som den ska i vår kropp och får oss att må dåligt.
För att ytterligare förenkla det kan man säga att du bär med dig sorgen du kände, när du inte stod upp för dig själv och har gjort den till en hedersgäst i din hals där den färgar hela ditt nuvarande mående.
Så hur får man hedersgästen att förstå att det är dags att gå?
Mitt absolut bästa, favorittips är att gå ut i skogen och skrika, sjunga, ropa eller vad det nu är som kommer ut ur dig. Första gången jag gjorde det, kom det ut en svag och blyg röst som knappt höll. Men jag envisades och fortsatte att gå runt i skogen och ropa.
Det jag använde mig utav var mantrat som korresponderar med halschakrat, vilket är HAM. Till slut brast det äntligen och jag fick till ett HAAAAAAAAAAM från djupet av mitt inre barn, ett vrål, fyllt av sorg och ilska, samtidigt som tårarna rann nedför min kind. Den dagen släppte jag något stort ur mitt halschakra. Idag har jag en tydlig och kraftfull röst, en helt annan röst, då den förändrats helt och hållet i samband med dess läkning.
Så dagens uppmaning från mig och näktergalen blir: Ut och sjung i skogen!
Avslutningsvis kanske jag måste nämna att näktergalen var i fysisk form och Rani, pantern, ett kraftdjur.
Kärlek och ljus// San