Tills vi har transformerat alla emotionella sår och karmiska knutar, är vi mer eller mindre bundna till att manifestera upplevelser, känslor, tankar och möten i våra liv som triggar igång vår smärtkropp på olika sätt.
Och i relation till ”konflikter” med andra människor eller omständigheter är offerrollen ett vanligt egobaserat beteende och känslomönster.
Med det söker man gärna medhåll från sina medmänniskor på olika sätt.
Men hur man än vrider och vänder på vilken upplevelse som helst kommer den som söker sanning och medvetenhet alltid tillbaka till sig själv.
Tillbaka till en plats där man måste kapitulera inför sitt eget ego och låta kärlek och sanning ta över.
Och inget gör en så ödmjuk som dessa upplevelser och lärdomar, som i all sanning inte alltid är lätta att nå.
Känslan av ödmjukhet inför sin egen omedvetenhet leder också i sin tur till ödmjukhet inför andras omedvetenhet. 🙏
Och enligt mig är ödmjukhet, en av våra största styrkor i vår utveckling.
Med det sagt, så är det är så viktigt att vi som ljusarbetare alltid ställer oss på sanningen sida och utanför alla draman.
På så sätt skiner vi alltid sanningens ljus och hjälper varandra genom att objektivt hålla ett utrymme av medvetenhet.
Och det är i detta utrymme som sann och djup läkning kan ta sin plats.
Inte när vi tillåter egon ta över showen, oavsett om det är mitt eller ditt.
Så se till att du har den där vännen som inte ger dig medhåll, utan som i alla lägen håller ljuset, sanningen, kärleken och medvetenheten hög.
Detta är den sanna vännen, och jag är glad och tacksam för den vackra ljusbäraren jag har vid MIN sida som har fått den rollen för mig.
För visst har även jag ett ego som löper amok då och då. 😉
Med all kärlek//Angel